Har nu åkt tjejvasan två år och funderar just nu på om jag ska fortsätta och göra det till en tradition. När jag åkte de sista nio kilometrarna från Eldris och in till målet i Mora i år så tänkte jag att det kanske räckte med två år, för bättre väder och spårförutsättningar än i år kan man knappast få. Jämför jag med förra året med klistervalla, bakhalt och obefintliga slaskiga spår så har man varit med om ytterligheterna tror jag.
När jag kom hem förstod jag att flera vänner och bekanta var sugna på att åka nästa år. När mamma dessutom säger att jag borde fortsätta för att ha något att träna för så börjar jag ändå att fundera på om det inte ska bli ett tredje år för mig. Mamma ska man ju alltid lyssna på 😉
Om du är sugen på att åka så är det 20 mars kl 9:00 som anmälan öppnar på vasaloppet.se. Själva loppet är den 25 mars 2017. Platserna till tjejvasan brukar finnas kvar ganska länge jämfört med det stora vasaloppet som brukar sälja slut på någon minut. Det finns ändå en vits med att anmäla sig direkt för då hamnar man i ett bättre startled. Första året anmälde jag mig direkt och hamnade i startled 9 av 17. I år gjorde jag samma sak och blev framflyttad till startled 7. Ju snabbare man åkt året innan eller på seedningslopp ju tidigare startled kan man hamna i och då får man också starta sitt lopp betydligt tidigare. Om man tycker att stora vasaloppet på 90 km låter alldeles för långt så är tjejvasan en rimlig utmaning med sina 30 km.
Så här har jag haft det mina två första år med tjejvasan. Eftersom jag har åkt dit ensam har jag hittat skidklubben Alehof som fixar en ”all inclusive”-lösning som passar mig perfekt.
De har en hel långfärdsbuss full med tjejer i alla åldrar och med olika ambitioner som åker upp tillsammans på fredagen, dagen innan loppet och hem igen söndagen, dagen efter loppet.
På vägen gör man en lunchpaus och när man anländer till Mora på eftermiddagen får man en stund på sig att besöka mässtältet och målområdet.
Boendet är ordnat i Blybergs bygdegård en bit utanför Mora och ganska nära starten i Oxberg. När man kommer fram får man tid att fixa med sovplats och plocka i ordning allt inför loppet. Uthämtning av nummerlappar mm har de redan fixat och allt ligger klart när man kommit fram.
Alla middagar och frukostar är också ordnade och klara. Jätteskönt att slippa tänka på och en toppenservice att kunna sätta sig vid dukade bord. Kvällen före loppet är det lasagne och chokladpudding till efterätt.
Efter maten är det dags att dyka ner i vallaboden i källaren. Där har Alehof ett gäng vallakunniga som tar hand om skidorna och lägger på rätt fäste åt en. Jag hade inte kunnat göra det så bra själv.
På morgonen kör bussen ner folk i omgångar till starten. Man behöver vara där en stund innan för att fixa med ombytesväska, sista toabesök mm. Här gäller det att behålla dunjackan så länge som möjligt för att inte frysa.
Till slut kommer man iväg. I början får man ta det lugnt i backarna upp mot Oxberg. Man vill ju ha hela stavar och skidor hela loppet. Har man sett starten på stora vasaloppet på TV så är trängseln i tjejvasan ingenting. Efter en stund hittar man sitt eget tempo och vilka spår som är rätt för en. De långsamma håller till höger och de som ligger på omkörning håller till vänster. Vid kontrollerna i Hökberg och Eldris gäller det att få i sig någon dryck (blåbärssoppa, energidryck, kaffe mm) och kanske en slät bulle. Alehof står dessutom med egen drickalangning halvvägs till Hökberg och mellan Hökberg och Eldris.
Hela vägen står folk utspridda med skotrar och runt eldar eller vid sina stugor och hejar glatt fram en. Efter Eldris är det bara 9 kilometer kvar och nedräkningen börjar. Till slut kommer man in i Mora och ser den klassiska målportalen. Här är det tjockt med folk precis som i stora vasaloppet. Nu är det bara att njuta av målgång och medaljen runt halsen och en goodiebag i handen.
När man väl kommit i mål startar en logistikkedja som är imponerande där man lämnar in skidor för förvaring, sätter sig på en duschbuss, hämtar ombytesväska mm på en stor fotbollsplan, duschar med hundratals andra i stora idrottshallar, åker buss tillbaka, hämtar sitt diplom och sina skidor. Därefter kan man traska till Alehofbussen för att komma ”hem” till Blyberg igen. Där blir det slappande, middag, mycket snack och kanske en stund med melodifestivalen på TV.
Här kommer frågan: Vilka följer med på tjejvasan 2017?
