Att klättra i träd…

Tre cacher som stack i ögonen på oss låg kvar i skogarna uppåt Mustadammen. En hade kommit till ganska nyligen, och jag hade en idé om var den skulle vara någonstans… Jag hade fel kan jag säga. Vi tog en avstickare från stigen och letade oss vidare över berget. Det kändes som om avståndet ökade när vi gick! Sanningen var nog att vi snurrade lite för att hitta en bra väg åt det hållet vi ville.

Vi stötte på något som såg ut som en undangömd depå av något slag. Detta var nog det mest ambitiösa kojbygge jag någonsin sett! Vi kunde ju inte låta bli utan var tvungna att titta in i kojan! Där fanns till och med ett lås på luckan upp till andra våningen (!) som skulle tjäna som sovloft gissade vi!

Ambitiösare inredning i en koja får man leta efter!

Det stod en skylt intill kojan som presenterade den som “Fantomengrottan”. Ambitiös inredning med sittbänkar och kök med spis och skorsten! Det fick mig att tänka på Ronja och Birks björngrotta! Vilken fantastisk barndom för kids att växa upp med en sån här grej!!!

“Fantomengrottan” påminde lite om Ronja och Birks björngrotta tyckte jag…
En fantastisk utsikt härifrån får man säga!

Men, vidare på vår färd! Vi fick forcera lite mer kuperad terräng innan vi plötsligt känner igen oss på en stig vi vet att vi varit på förr! – “Att vi inte tog denna vägen med en gång!”

Akrobatik på hög nivå – eller kraschlandning?

Nu skulle vi leta efter en burk i ett sprickparti i berget. Det visade sig vara svårare än vi trodde, och jag ägnade mig åt allsköns roliga akrobatkonster för att hitta den här burken… Det tog en stund, men till slut hittade vi den! Vad man känner sig nöjd när man äntligen har burken i handen!

Burken hittad – efter många om och men…

Loggad och klar gick vi raskt mot nästa! Det gick mycket fortare nu när vi hade en bra stig att gå på, och inte gick orösat i terräng som inte ens kan vara lätt för rådjur och älgar… Nästa cache hade vi redan studerat in, och jag hade med mig lämpliga verktyg för att kunna fiska upp denna från en skreva i berget.

Nytillverkat fiskespö med medhavda reservdelar…

Jag satte mig på kanten av skrevan och började förfärdiga ett redskap av ett gem och en bit tråd.Sedan gick det fortare än kvickt att få upp burken! Snabbt loggad och vi började dra oss mot den sista cachen för idag, en klättercache vi tittat på i vintras när träden var blöta och hala. Idag var det vackert väder, och jag hade bra “klätterskor” på mig.

Utsikten var inte så illa härifrån heller…

Jag hade glömt hur högt upp den här jäkeln satt, men nu var det för sent att backa. Tjuvstartade lite på en klipphylla intill eken, och började äntra. Lite pauser för att planera nästa noga övervägda steg – man är ju ingen apa precis… Man kan lätt säga att adrenalinpåslaget ökar med avståndet till marken nedan… Väl uppe vid burken satt locket väl påskruvat!!! Jag fick uppfinna nåt sätt att luta mig mot stammen och ha båda armarna ut åt höger… kändes väldigt ostabilt att liksom inte ha stammen inom räckhåll. Hade jag tappat balansen skulle jag inte hinna ta tag i grenen eller stammen.

Uppdrag utfört!

Nu gick det bra, och jag fick en hel indianfjäderskrud i huvudet! Så högt har jag aldrig klättrat utan livlina! Burken lossnade till och med lite från sitt fäste och jag var tvungen att utföra lite reparation på plats, med båda händerna utsträckta åt höger.

Med tre hittade cacher och lite tid på oss släntrade vi hemåt och började förbereda för lite grillmiddag. Det smakade alldeles särskilt gott idag!

Alla bilder av Anna Kristiansson.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Scroll to top